AD: Mopedbud ansågs inte anställd av Foodora utan av mellanliggande bemanningsbolag.
Transportarbetarförbundet (Transport) stämde Foodora och gjorde gällande att ett mopedbud avskedats utan saklig grund sedan han stängts av från den app som Foodora använder för att fördela körningar mellan sina bud. Även om mannen formellt hade ett avtal med ett mellanliggande bemanningsbolag var han i praktiken, enligt Transport, anställd hos Foodora.
Det var ostridigt mellan parterna i målet att mannen tidigare hade varit anställd som cykelbud direkt av Foodora. När han istället ville arbeta som mopedbud hänvisade Foodora honom till ett bemanningsbolag och han fick ett nytt ramavtal. Enligt Transport hade han dock inte förstått att han därmed bytt arbetsgivare till bemanningsbolaget. Han arbetade på som tidigare och den enda skillnaden var att mannen därefter fick sina lönespecifikationer och sin lön från bemanningsbolaget. Han hade ingen kontakt med någon på bemanningsbolaget och hade aldrig besökt dem. Vidare var det Foodora som valt ut honom för anställning och bemanningsbolaget fungerade i praktiken som ett rent löneadministrationsbolag.
Foodora bestred ansvar under åberopande av att man inte var mannens arbetsgivare. Han var behovsanställd av ett bemanningsbolag som i sin tur hyrde ut honom till Foodora. Bemanningsbolaget hade det fulla arbetsgivaransvaret. Alla mopedbud anlitades vid den här tidpunkten via olika bemanningsbolag.
Arbetsdomstolen ogillade Transports talan. Enligt domstolen var mannen uthyrd från ett bemanningsbolag till Foodora enligt 2012 års lag om uthyrning av arbetstagare. Den lagstiftningen utgår från att en person som hyrs ut via bemanningsbolag är arbetstagare i bemanningsbolaget, trots att personen arbetar heltid för ett kundföretag och under kundbolagets kontroll och arbetsledning.
Svensk rätt saknar en legaldefinition av begreppen ”anställd” och ”arbetstagare”. Istället görs en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet där många olika faktorer vägs in. Faktorer som talar för ett anställningsförhållande är bland annat personlig arbetsskyldighet, en stadigvarande relation, rätt till arbetsverktyg, att man står under motpartens kontroll och ledning, är hindrad från att arbeta för annan, att man i ekonomiskt och socialt hänseende är jämställd med en arbetstagare osv.
I äldre praxis rörande anställda som lämnat sin anställning för att fortsätta utföra arbete för den tidigare arbetsgivaren såsom enskilda näringsidkare har AD fäst vikt vid dels om ändringen skett i ett försök att kringgå arbetsrätten, dels om arbetsförhållandena och individernas ställning i praktiken har ändrats på ett avgörande sätt.
AD konstaterar att den helhetsbedömning som normalt ska göras inte fullt ut fungerar när det handlar om inhyrda arbetstagare (och inte egenföretagare). Det ingår så att säga i modellen att de typiska arbetsgivarfunktionerna är delade mellan bemanningsbolaget och inhyraren.
AD pekar på att bemanningsbolaget och mannen ingick ett ramavtal om behovsanställning för olika uppdrag enligt instruktion från bemanningsföretaget direkt eller från Foodora i samband med att han övergick till att arbeta som mopedbud. Enligt domstolen fanns ingen omständighet som tydde på att Foodora föranlett mannen att underteckna ramavtalet med den nya arbetsgivaren i syfte att kringgå lagen om anställningsskydd eller något kollektivavtal.
Tvisten har fått stor uppmärksamhet och domen är intressant då den innehåller en utförlig redogörelse för uthyrningslagen och bedömningen av arbetstagarbegreppet i relationen mellan en anställd, ett kundföretag och ett bemanningsbolag. Domen torde dock inte innebära någon ändring av AD:s praxis när det gäller personer som övergått från att vara anställda i ett bolag till att arbeta för samma bolag men i egenskap av egna företagare.
En länk till Arbetsdomstolens hemsida med domen (nr 45 för 2022) i sin helhet hittar du här https://www.arbetsdomstolen.se/sv/meddelade-domar/arkiverade-domar/2022/2022-11-16-ad-2022-nr-45/