AD: Förhandlingsplikt när avgångsavtal erbjuds som alternativ till arbetsbristuppsägning.
Före sommaren meddelade Arbetsdomstolen vad som kan bli årets viktigaste avgörande för alla det företag och organisationer som valt att inte teckna kollektivavtal.
Under lång tid har det varit vanligt att arbetsgivare utan kollektivavtal som önskar säga upp personal pga arbetsbrist har erbjudit s k utköp eller avgångsavtal utan att först förhandla med de fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen. Först om en eller flera arbetstagare tackat nej till erbjudandet om avgångsvederlag eller motsvarande har MBL-förhandlingar initierats och formella uppsägningar gjorts enligt lagen om anställningsskydd (LAS).
Ljudboksföretaget Storytel meddelade 2024 att de avsåg att göra nedskärningar i den svenska personalstyrkan och att 13 procent av tjänsterna skulle tas bort. I bolagets interna information angavs att avgångsvederlag skulle erbjudas i stället för uppsägning på grund av övertalighet. Totalt 45 medarbetare erbjöds avslutsavtal och inom ett par veckor hade samtliga berörda tackat ja.
Unionen, som hade ett tiotal medlemmar som erbjöds uppgörelsen, stämde Storytel och menade att det rörde sig om uppsägningar pga arbetsbrist som borde ha förhandlats enligt MBL. Storytel invände att det inte var fråga om uppsägningar från bolagets sida, utan om frivilliga individuella överenskommelser som inte var förhandlingspliktiga.
AD ansåg att Storytel agerat i strid med EU-direktivet om kollektiva uppsägningar och brutit mot förhandlingsskyldigheten som följer av 13 § andra stycket MBLvid uppsägningar pga arbetsbrist.
Enligt AD var överenskommelserna att betrakta som arbetsbristuppsägningar. Domstolen bedömde att personalminskningen var nödvändig för att Storytel skulle nå det budgetmål som hade beslutats på koncernnivå och kommunicerats till marknaden. De överenskommelser som erbjöds de anställda syftade till att genomföra personalminskningen och att undvika formella arbetsbristuppsägningar enligt LAS. Att avtalen rubricerades som överenskommelser var inte avgörande givet åtgärdens faktiska innebörd och sammanhang. När avgångsöverenskommelser används som ett led i en planerad personalminskning på grund av arbetsbrist kan de, enligt AD, utlösa förhandlingsplikt.
Domstolen slog även fast att arbetsgivaren behöver inleda fackliga förhandlingar redan när det står klart att ett strategiskt eller ekonomiskt beslut medför att uppsägningar kan bli aktuella. Det är inte tillåtet att vänta tills arbetsgivaren har bestämt vilka arbetstagare som ska lämna verksamheten. Med andra ord ska facket bjudas in innan arbetsgivaren går in i diskussioner med enskilda individer om avgångsavtal.
Storytel förpliktades att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till Unionen för brott mot förhandlingsplikten.
AD:s prövning och dom är principiellt viktig eftersom det var första gången som förhandlingsskyldighet för arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal har prövats.
Domen (AD 2026 nr 40) finns att läsa på Arbetsdomstolens hemsida .