Är era anställningsavtal i linje med nya 6 i § LAS? Utgångspunkten i svensk rätt, både i offentlig och privat sektor, är att en arbetstagare får ha bisysslor på sin fritid. Att skaffa sig extrainkomster genom att ha ett extraknäck eller en egen verksamhet eller ha ett ideellt engagemang är tillåtet så länge det huvudsakliga arbetet inte blir eftersatt och det inte finns någon lojalitetsproblematik eller intressekonflikt i förhållande till den ordinarie arbetsgivaren.

Tidigare fanns inga lagregler om bisysslor för privatanställda. Som ett led i Sveriges genomförandet av EU:s s k arbetsvillkorsdirektiv ((EU) 2019/1152) infördes dock i somras en ny uttrycklig regel om när en arbetsgivare får förbjuda en anställd att samtidigt ha en annan anställning hos en annan arbetsgivare.

Den nya bestämmelsen 6 i § i LAS anger att en bisyssla som innebär en annan anställning, som huvudregel inte får förbjudas. Anställda som har en annan anställning får inte heller missgynnas av arbetsgivaren. Då kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Nytt är också att 6 i § – till skillnad från majoriteten av bestämmelserna i LAS – gäller för alla anställda, även företagsledare. Den träffar dock endast andra anställningar, men inte styrelseuppdrag och andra sidoverksamheter.

Det är inte tillåtet att träffa ett anställningsavtal som inskränker arbetstagarens rättigheter i den här delen. En sådan avtalsbestämmelse, som alltså är mindre förmånlig för den anställde än lagen, är inte giltig. Det gör att arbetsgivare som har förbud mot bisysslor i sina anställningsavtal bör se över dem och säkerställa att regleringen stämmer överens med den nya lagtexten.

Från huvudregeln finns dock flera viktiga undantag som anges direkt i lagtexten. Arbetsgivaren kan förbjuda den andra anställningen om den

• är arbetshindrande, d v s att den är så pass omfattande eller ska utföras på sådana tider att den påverkar det ordinarie arbetet negativt,
• konkurrerar med arbetsgivarens egen verksamhet på ett sätt som kan skada denne, eller
• på något annat sätt kan skada arbetsgivaren. Här kan det handla om att skada på arbetsgivarens anseende hos tredje man eller förtroendet för arbetsgivarens verksamhet.

Det är viktigt att notera att varje form av konkurrerande verksamhet inte omfattas av undantaget, det krävs att sidoverksamheten skadar eller riskerar att skada arbetsgivaren. Enligt regeringen (prop. 2021/22:155) är ett skaderekvisit nödvändigt för att en arbetsgivare inte ska kunna förbjuda en arbetstagare att ha en annan anställning i situationer där det rör sig om en arbetstagare med låg förtroendeställning, svag anställningstrygghet och med ett lågt arbetstidsmått.

En arbetstagare som ignorerar ett förbud från sin arbetsgivare mot att inleda eller fortsätta med en bisyssla riskerar, på samma sätt som tidigare, att bli av med sin anställning eller att få en varning.