Utredningen om genomförande av EU:s s k plattformsdirektiv föreslår att en ny lag om plattformsarbete införs i svensk rätt.

I oktober 2024 antog EU direktiv 2024/2831 om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete. Utöver bättre villkor syftar direktivet till att ge ett stärkt skydd för plattformsarbetares personuppgifter.

Direktivet gäller för personer som utför ”plattformsarbete” (ett begrepp som definieras i direktivet), oavsett om personerna är att anse som arbetstagare eller uppdragstagare. Direktivet är tillämpligt både för dem som träffat avtal om att utföra plattformsarbete direkt med en digital arbetsplattform och dem som träffat ett sådant avtal med en intermediär.

Direktivet har kritiserats då det innebär en avsevärt ökad regelbörda med bland annat olika typer av informations-, rapporterings- och granskningsskyldigheter för de företag som använder olika automatiska besluts- och övervakningssystem. Regelverket är också komplext då det i delar överlappar bestämmelserna i GDPR och AI-förordningen.

Regeringens utredare har analyserat hur svensk rätt förhåller sig till direktivet och konstaterar att svensk rätt till stor del saknar bestämmelser som motsvarar plattformsdirektivets. Det vore därför, enligt utredaren, svårt att genomföra direktivet inom ramen för våra befintliga lagar.

I sitt betänkande SOU 2026:3 föreslår utredningen en ny lag vars uppbyggnad följer direktivet. Den nya lagen som bland annat ska innehålla bestämmelser om när en person som utför plattformsarbete ska anses vara arbetstagare.

I lagen finns också ett kapitel om dataskyddsfrågor vid algoritmisk verksamhetsledning, det vill säga arbetsledning som sker genom eller med stöd av automatiserade datasystem. Syftet med de bestämmelserna är att ge ökad insyn och nya möjligheter att ifrågasätta beslut som fattas eller stöds av automatiserade övervaknings- och beslutssystem.

För att möta direktivets krav föreslås också en bestämmelse om att vissa ingripande beslut av den digitala arbetsplattformen – om att bland annat stänga av en arbetare eller att avsluta avtalsförhållandet eller stänga av kontot för en person – ska fattas av en människa. De får alltså inte helt överlämnas till automatiserade övervaknings- eller beslutssystem.

Den nya lagen innebär ett krav rapportering var sjätte månad av vissa uppgifter från de digitala arbetsplattformarna till Arbetsmiljöverket och berörd arbetstagarorganisation. Värt att notera är att utredningen anser att det Sverige inte ska använda sig av den lättnadsregel som direktivet medger och som innebär att medlemsstaterna kan begränsa rapporteringsskyldigheten för små och medelstora företag till en gång per år.

Direktivets regler är i huvudsak tvingande, vilket även den nya lagen föreslås vara.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 2 december 2026.