Utkast till lagrådsremiss: Stärkt skydd vid angrepp på företagshemligheter.  

Inom Justitiedepartementet har det under flera år arbetats med olika utredningar kring ett förstärkt skydd mot angrepp på företagshemligheter. Men arbetet har gått långsamt, senast 2020 presenterades ett förslag om utvidgat straffansvar (Ds 2020:26). Det förslaget mötte skarp kritik i remissförfarandet men föreslås nu ändå bli lag.

Bakgrunden till att företagshemlighetslagen ses över är bland annat ett rättsfall från början av 2000-talet  som blottade en lucka i den nuvarande lagen (”Rakel-domen” om ryskt spioneri mot Ericsson) och den ökade risk för företagsspioneri som anses följa på det skärpta säkerhetsläget.

Det förslag om nu presenteras innebär att det ska vara ska vara straffbart även för den som har lovlig tillgång till en företagshemlighet, t.ex. genom sin anställning, att olovligen utnyttja eller röja företagshemligheten. Så har det inte varit hittills, vilket medför ett svagare skydd än vad som gäller i bland annat Finland, Tyskland och Frankrike.

Två nya straffbestämmelser föreslås i utkastet, en om olovligt röjande av företagshemlighet och en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet. Ringa fall av olovligt utnyttjande eller olovligt röjande ska inte vara straffbara.

Kriminaliseringen gäller tekniska företagshemligheter vilket, enligt Justitiedepartementet, är de företagshemligheter som är viktigast för den tekniska utvecklingen och industrin. Med ”tekniska företagshemligheter” avses, enligt förslaget, ”information som är ägnad att användas i produktionen eller framställningen av en vara eller utförandet av en tjänst”. Den defintionen är det dock flera remissinstanser, inklusive Svenskt Näringsliv, PRV och Sveriges Advokatsamfund, som kritiserat som allför otydlig och/eller snäv. Vidare omfattas varken styrelseledamöter eller revisorer omfattas av den personkrets som kan drabbas av straffansvar, något som påtalats av bland annat Svea hovrätt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.