Nyheter

Coronautbrottet – information till arbetsgivare

Nyheter

Coronautbrottet – information till arbetsgivare

Coronaviruset ställer till stora problem för många arbetsgivare. Som arbetsgivare har man en skyldighet att se till att arbetsplatsen är sund och säker. Samtidigt kan många anställda ha exponerats för den nya smittan, på resa eller i Sverige. När skolor och förskolor drar ner på verksamheten eller helt stänger behöver många också vara borta från arbetet för att ta hand om sina barn. Hur bör man som arbetsgivare agera? Nedan har vi samlat några punkter som en arbetsgivare bör tänka på.

Utvecklingen går mycket snabbt och texten nedan bygger på idag tillgänglig information. De extra stödåtgärder som regeringen föreslagit de senaste dagarna och som redogörs för nedan kommer att läggas fram i en extra ändringsbudget som ska beslutas av riksdagen på torsdag den 19 mars.

Gör en riskanalys och följ upp den

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsen är säker. Som ett led i det systematiska arbetsmiljöansvaret är arbetsgivaren skyldig att undersöka vilka arbetsuppgifter eller situationer som kan tänkas utsätta de anställda för smittrisk, bedöma hur stor risken för smitta är och vidta skyddsåtgärder där det går och behövs. Analysen kan inkludera frågor som – hur ser en vanlig dag ut för våra anställda inom olika grupper, i vilka miljöer rör de sig, vilka uppgifter kan utföras på distans, finns det projekt och uppgifter som kan skjutas på framtiden, kan vi med utökade städinsatser och uppmaningar om god handhygien minska risken för smittspridning osv. Även organisatoriska och sociala risker till följd av de anställdas oro ska inkluderas i riskbedömningen. Glöm inte att involvera ert skyddsombud i arbetet eller, om sådant saknas, representanter för medarbetarna.

Informera alla anställda om vad riskanalysen visat och bemöt eventuell oro med konkreta besked, i den mån sådana kan lämnas. Riktlinjer och policys kring hur risken för smitta ska minimeras är ett bra sätt att skapa trygghet och minska antalet frågor för chefer och företagsledning att hantera.

Detta första steg torde många svenska företag redan ha tagit. Tänk i så fall på att hela tiden anpassa riskbedömningen och era interna överväganden efter de råd som Folkhälsomyndigheten, UD och andra löpande lämnar. Många arbetsgivare och andra aktörer har infört dagliga utskick för att på så sätt säkerställa att alla berörda har samma och uppdaterad information.

Vad innebär det nya förslaget om korttidspermittering?

Förslaget om korttidspermittering som regeringen presenterade idag (den 16 mars) bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Staten ska enligt det justerade förslaget ta tre fjärdedelar av lönekostnaden för personal som går ned i arbetstid. Arbetstidsminskningen kan vara upp till 60 procent vilket i så fall, enligt regeringen, innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med mer än hälften. Samtidigt får den anställde ut över 90 procent av sin lön. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och snabbt återgå till normal verksamhet när läget vänder.

Stödet kommer att administreras av Tillväxtverket. De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas från 16 mars. De kommer att gälla under hela 2020. Mer information väntas inom kort.

Anställda som är sjuka eller smittbärare

Det anses extra viktigt just nu att alla som är sjuka, även de med lindriga symptom, stannar hemma. Enligt det förslag till krispaket som regeringen presenterat kommer staten att stå för hela sjuklöneansvaret under två månader. Det innebär att staten tar hela sjuklönekostnaden för april och maj månad. Förslaget omfattar även egenföretagare som får en schabloniserad sjukpenning för de första 14 dagarna av sjukperioden.

För att säkerställa att sjuka inte går till jobbet av ekonomiska skäl har regeringen temporärt även slopat karensdagen. Det nya regelverket gäller för en period om två månader, fram till och med den 11 maj 2020. För att minska smittspridningen och belastningen på sjukvården föreslås också att kravet på sjukintyg från den åttonde dagen slopas.

Anställda som inte är sjuka men smittbärare ska också vara hemma. De kvalificerar inte för sjukpenning men kan istället få smittbärarpenning. Villkoren framgår på försäkringskassans hemsida.

Om anställdas barn eller anhöriga blir sjuka

Är barnet sjukt ska den anställde ta ut ersättning för vab enligt vanliga regler. Om barnet är äldre än vad reglerna om tillfällig föräldrapenning medger (12 år) eller om det är en annan anhörig som är sjuk så får situationen försöka lösas med hemarbete, semester eller att arbetsgivaren medger att den anställde är hemma med lön.

Kan en orolig anställd själv välja att stanna hemma?

Nej! Som påpekats från flera håll är en allmän oro inte grund för att utebli från arbetet. Om arbetsgivaren inte har medgivit hemarbete eller arbetsbefrielse så kan det ytterst vara fråga om arbetsvägran, vilket kan vara grund för uppsägning eller till och med avsked.

Kan du som arbetsgivare bestämma att alla som vistats i ett riskområde eller annars exponerats för smitta håller sig borta från arbetsplatsen?

Ja, det går utmärkt att beordra anställda att arbeta hemifrån. Många experter uppmanar oss nu arbeta hemma i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis för att undvika kollektivtrafiken. I och med att den anställde utför (åtminstone de flesta) av sina vanliga arbetsuppgifter utgår full lön.

Även den vars arbetsuppgifter inte kan utföras på distans kan givetvis uppmanas att stanna hemma som en försiktighetsåtgärd, då handlar det om arbetsbefrielse med lön.

GDPR innehåller strikta restriktioner mot behandling av hälsorelaterade personuppgifter. Uppgifter som rör sjukdomstillstånd, resultatet av en läkarundersökning etc bör därför inte registreras. Att fråga om en medarbetare om denne har besökt ett riskområde eller annars har anledning att tro att han eller hon kan ha smittats är tillåtet, och kanske till om med nödvändigt, med hänsyn till arbetsmiljöansvaret.

_____________________

Tänk på att denna text är en allmän redogörelse för ett antal arbetsrättsliga frågeställningar utifrån nu tillgänglig information, inte arbetsrättslig rådgivning att lägga till grund för hantering av enskilt fall.

Vill du veta mer eller har frågor med anledning av nyhetsbrevet, kontakta gärna någon av våra arbetsrättsexperter Ann Nilsson (ann.nilsson@landl.se) och Mårten Lundmark (marten.lundmark@landl.se) eller vår växel på tfn 08-21 31 00.