Efter intensiva förhandlingar röstade Europaparlamentet i september ja till ett nytt direktiv om tillräckliga minimilöner. Nu utreds hur direktivet bör införas i svensk rätt.

Europeiska kommissionen har länge velat se ett instrument för att säkerställa rättvis minimilön för alla arbetstagare inom EU. Hösten 2020 lade kommissionen därför fram ett förslag till direktiv om ett gemensamt regelverk för minimilöner antingen genom lagstadgade lägsta löner eller genom kollektivavtal.

Förhandlingarna om förslagets olika delar har varit hårda. I Sverige har motståndet mot införande av lagstiftade minimilöner varit brett, både från politiker och från arbetsmarknadens parter. Skälet är att man inte vill att EU ska lägga sig i den svenska modellen för lönesättning.

Bakgrunden är att Sverige skiljer sig från majoriteten av medlemsländerna då vi inte har några lagstadgade minimilöner och inte heller allmängiltiga kollektivavtal (d v s kollektivavtal som förklaras gälla för alla arbetstagare i en viss bransch). Istället ansvarar arbetsmarknadens parter för lönebildningen. Vi har också hög s k kollektivavtalstäckningsgrad. I offentlig sektor omfattas 100 procent av arbetstagarna av kollektivavtal och inom privat sektor beräknas täckningsgraden ligga på knappt 85 procent.

Under sommaren 2022 träffades en överenskommelse som innebär att i de sex länder (däribland Sverige) där lönerna sätts genom kollektivavtal behöver man inte införa vare sig lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I mitten av september röstade sedan Europaparlamentet, med en överväldigande majoritiet, ja till ett reviderat direktiv om tillräckliga minimilöner ((EU) 2022/2041). Endast Sverige och Danmark röstade emot.

Från svenskt håll finns en fortsatt oro att undantaget med tiden kan komma att upphävas.

Direktivets syfte är att fastställa en ram för att säkerställa både att minimilöner sätts på en lämplig nivå och att arbetstagarna får tillgång till minimilöneskydd, i form av en lagstadgad minimilön eller löner som sätts enligt kollektivavtal. Detta ska förbättra levnads- och arbetsvillkoren samt främja social rättvisa och jämställdhet inom EU. Enligt parlamentets beräkningar kommer direktivet leda till att 24 miljoner europeiska löntagare får högre lön. Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 15 november 2024.

Den 15 december tillsatte regeringen en utredare (Dir. 2022:140) som ska ta ställning till hur direktivet – d v s de delar som vi inte är undantagna från – bör genomföras i svensk rätt. Den svenska hållningen är dock att inga lagändringar krävs. Av utredningsdirektiven framgår att den nuvarande svenska modellen ska respekteras fullt ut, och att utredaren inte ska föreslå några andra åtgärder än vad som är nödvändigt för att direktivet ska kunna genomföras.

Till de frågor som ska utredaren ändå ska titta närmare på hör om Sverige uppfyller sina skyldigheter enligt direktivet, däribland en skyldighet att

• vidta åtgärder för att säkerställa att de social- och arbetsrättsliga skyldigheter som gäller för löner, organisationsrätt och kollektivavtalsförhandlingar fullgörs i samband med offentliga upphandlingar,
• främja kollektivavtalsförhandlingar och skydda förhandlingens parter,
• samla in och rapportera uppgifter till kommissionen om utvecklingen av kollektivavtalstäckningen, och
• säkerställa tillgång till opartisk tvistlösning och prövning samt tillgång till skydd mot ogynnsam behandling från arbetsgivarens sida och ogynnsamma konsekvenser av klagomål på arbetsgivaren.

Uppdraget ska redovisas i juni nästa år.