I en situation där en anställd, på rimligt goda grunder, uppfattar att han eller hon har blivit uppsagd eller avskedad måste arbetsgivaren reda ut missförståndet och klargöra vad arbetsgivaren avsett.

Arbetsdomstolen meddelade i veckan dom i ett mål om en SFI-lärare som uppfattat att VD:n på bolaget där hon var anställd, under ett möte dem två emellan, hade avslutat hennes tidsbegränsade anställning med omedelbar verkan. Enligt kvinnan hade hon bland annat fått beskedet att hon skulle ”gå hem och inte komma tillbaka till jobbet”. VD:n hade även bett henne lämna tillbaka sin mobiltelefon och meddelat att hon skulle få lön månaden ut och ett skriftligt arbetsgivarintyg. Kvinnan arbetade inte något mer för företaget.

Arbetsgivaren å sin sida menade att kvinnan inte alls blivit avskedad och att det inte hade förekommit någonting under mötet som gett henne anledning att tro att så var fallet. Enligt bolaget hade hon istället fått besked att det var oklart om de hade några arbetsuppgifter till henne. I dagarna efter mötet hade hon varit först ledig, sedan olovligen frånvarande och därefter frånträtt anställningen självmant.

Domstolen fann det inte utrett att kvinnan hade blivit avskedad under det aktuella mötet eller att hon hade skäl att uppfatta mötet så. Utifrån innehållet i ett antal mejl som kvinnan hade skickat till VD:n dagarna efter mötet konstaterade AD dock att bolaget haft anledning att inse att kvinnan uppfattade situationen så att hon hade blivit skild från sin anställning i vart fall senast i samband med mejlväxlingen.

I en sådan situation åligger det arbetsgivaren att undanröja den oklarhet som uppstått kring om anställningen fortfarande gäller eller inte. I annat fall kan situationen jämställas med en uppsägning eller ett avsked. Det hade bolaget inte gjort och händelseförloppet jämställdes därför med ett avsked.

Det var ostridigt i målet att det inte förelegat grund för att avskeda läraren. Bolaget ålades därmed att betala ett allmänt skadestånd på 100.000 kronor och ekonomiskt skadestånd i form av utebliven lön och semesterersättning. Bolaget fick även betala sammanlagt 70.000 kronor i skadestånd till kvinnan och till hennes fackförbund för formaliafel. Detta utifrån att inget varsel om avskedet hade lämnats och att skriftlighetskravet vid avsked hade åsidosatts.

AD:s dom, nr 14/21 som meddelades den 31 mars, kan du läsa här https://www.arbetsdomstolen.se/sv/meddelade-domar/arkiverade-domar/2021/2021-03-31-ad-2021-nr-14/