Biljettkontrollanterna i Stockholms kollektivtrafik utsätts för hot och våld. Det var ett av skälen till att SL utrustat dem med kroppsburna kameror. Men bolagets användning av tekniken är, enligt IMY, inte förenlig med GDPR.

IMY utfärdar en sanktionsavgift mot SL på 16 miljoner kronor för överträdelse av dataskyddsförordningen (artiklarna 5, 6 och 13).

Enligt IMY har SL på olika sätt brutit mot GDPR i samband med att bolaget utrustat sina biljettkontrollanter med kroppskameror. Användningen av kamerorna, som inleddes på prov hösten 2018 och sedan blev permanent, ska ha upphört efter IMY:s besked.

Kroppskamerorna fungerade så att de löpande spelade in bild och ljud som lagrades i en minut. Därefter raderades materialet automatiskt om inte biljettkontrollanten, genom en knapptryckning, aktiverade inspelning. Kontrollanterna var instruerade att aktivera inspelning bland annat när en tilläggsavgift skulle utfärdas mot någon som plankat eller annars saknade giltig färdbiljett.

SL uppgav att de brottades med omfattande problem med dels hot och våld mot sina biljettkontrollanter, dels fuskåkande. SL:s syften med att utrusta sina anställda med kamerorna var att

• förebygga hotfulla/våldsamma situationer vid biljettkontroll (ändamål A),
• dokumentera inträffade incidenter för att underlätta kommande utredning (ändamål B), och
• säkerställa identiteten hos dem som hade rest utan giltig biljett (ändamål C).

Enligt SL hade kamerorna medfört bland annat att deras kontrollanter kände sig tryggare i sitt arbete, att färre resenärer blev upprörda när de bötfälldes och att färre böter bestreds.

IMY fann att kamerorna visserligen kan förebygga och dokumentera hotfulla situationer men att tiden för den löpande s k ”förinspelningen” behövde minskas från en minut till max 15 sekunder. IMY ansåg också att tekniken inte fick användas för att säkerställa identiteten på den som rest utan giltigt färdbevis, där räcker det i stället med exempelvis stillbilder och ingen ljudinspelning.

Mer i detalj konstaterade IMY att inspelning av bild- och ljudmaterial för att förebygga och dokumentera pågående hotfulla eller våldsamma situationer (ändamål A och B) inte strider mot dataskyddsförordningen. Men att förinspelningen och lagringen av ljud- och bildmaterial under så lång tid som en minut tid inte kunde anses nödvändig och att de registrerades intresse av att inte bli inspelade vägde tyngre än bolagets. Tekniken kunde endast anses godtagbar om den kontinuerliga inspelningen begränsades till 15 sekunder.

När det gällde ändamål C (identitetskontroller) menar IMY att inspelningen av ljud och rörlig bild inte uppfyller det s k nödvändighetskriteriet i dataskyddsförordningen. Detta eftersom SL enligt IMY rimligen kunnat kan använda sig av andra, mindre integritetskränkande, åtgärder för att säkerställa någons identitet.

Med hänsyn tagen till ”det stora integritetsintrång som det innebär att filmas med bild och i synnerhet med ljud på det sätt som nu sker och med användning av förinspelningsteknik” ansåg IMY vidare att SL:s intresse av att säkerställa vissa personers identitet vägde förhållandevis lätt i förhållande till de registrerades intressen och rättigheter.

SL får också allvarlig kritik för att ha brustit i den information om kamerabevakningen som lämnats till resenärerna. Bland annat har det inte framgått att även ljud spelas in.

SL har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Du kan läsa hela beslutet på IMY:s hemsida. https://www.imy.se/nyheter/sls-kroppskameror-strider-mot-lagen/