Fältteknikern rapporterade vid flera tillfällen felaktiga uppgifter om sina arbetstider och fick på så sätt ut för hög lön. Grund för avsked enligt AD.
Synen på en arbetstagare som för sin arbetsgivare bakom ljuset för att uppnå ekonomiska fördelar är sträng. Det bekräftade Arbetsdomstolen på nytt i en dom i förra veckan (AD nr 41 2021 som meddelades den 25 augusti).
En fälttekniker avskedades från sin anställning vid ett data- och telekommunikationsföretag i Jonsered efter att han registrerat felaktiga uppgifter i bolagets tidredovisningssystem. Felaktigheterna avsåg övertidsarbete, ersättning för dygnsvila, restidsersättning och uttryckningstillägg.
Enligt arbetsgivaren hade mannen gjort sig skyldig till bedrägeri genom att bland annat registrera arbetad tid under dagar då han i själva verket varit olovligt frånvarande. Därigenom hade han tillskansat sig drygt 30.000 kronor i lön och andra ersättningar som han inte varit berättigad till. Detta missbruk av bolagets förtroende, i kombination med olovlig frånvaro, innebar, enligt arbetsgivaren, att man haft rätt att avsluta anställningen med omedelbar verkan.
Fackförbundet Seko å sin sida menade att inte det inte ens hade förelegat saklig grund för uppsägning av teknikern. Mannen hade i stor utsträckning och med bolagets samtycke arbetat hemifrån. Han hade utfört sitt arbete och redovisat sin tid enligt de instruktioner han fått från bolaget. Facket yrkade att avskedet skulle ogiltigförklaras och på 200.000 kronor i allmänt skadestånd.
Bolaget hade gjort gällande fältteknikern inte skulle anses ha utfört något arbete under de dagar då hans körjourmal visade att hans tjänstebil befunnit sig vid mannens bostad. Arbetsdomstolen konstaterade emellertid att mannen intagit en ledande roll bland bolagets fälttekniker och att det i hans arbete ingick vissa administrativa uppgifter som han kunnat utföra hemifrån. Enbart det faktum att tjänstebilen befunnit sig vid bostaden innebar därmed inte, enligt AD, att mannen varit olovligen frånvarande under dessa dagar.
Enligt AD gav utredningen dock stöd för att mannen, vid flera tillfällen under en dryg månads tid, hade redovisat övertidsarbete trots att han inte haft någon rätt att arbeta övertid utan särskilt godkännande. Det hade inte heller funnits något faktiskt behov av övertidsarbete. Teknikern hade också felaktigt registrerat restidsersättning vid tidpunkter då körjournalen visade att tjänstebilen inte hade använts och utryckningstillägg i samband med insatser som han inte deltagit i. På så sätt hade han fått ut icke obetydliga belopp som han inte varit berättigad till.
AD kom sammanfattningsvis till slutsatsen att mannen grovt åsidosatt det förtroende som tidsredovisningsystemet byggde på. Han hade därmed fått ut ersättningar som han inte varit berättigad till. Dessa uppgick till ”inte obetydliga belopp”. Bolaget hade därför haft rätt att avskeda teknikern.
En pikant detalj i sammanhanget var att mannen, vid tidpunkten för avskedet, avtjänade ett fängelsestraff för brott riktade mot en tidigare arbetsgivare. Den omständigheten var dock inget som åberopades till stöd för avskedet.
Då domen är i linje med tidigare praxis på området publiceras den inte på Arbetsdomstolens hemsida.