Två adjunkter vid Stockholms universitet hade haft 30 procent av sin arbetstid avsatt för forskning och kompetensutveckling (FUK). Universitetets beslut att tiden för FUK skulle ersättas med undervisning var inte att likställa med uppsägning.
I åtta respektive tio år hade 30 procent av de två adjunkternas arbetstid bestått av FUK. Inför höstterminen 2020 meddelade institutionen att de inte längre skulle medges tid någon tid för FUK. De skulle istället undervisa på heltid.
Fackförbundet Syndikalisterna stämde staten och gjorde gällande att beslutet att ta bort FUK var att likställa med en uppsägning från universitetets sida. Enligt facket var det avtalat mellan parterna, genom konkludent handlande, att FUK skulle utgöra 30 procent av deras arbetstid och en så pass radikal förändring av arbetsuppgifterna var inget som rymdes inom arbetsledningsrätten. I och med att saklig grund för uppsägning saknades yrkade Syndikalisterna på ogiltigförklaring av uppsägningarna och skadestånd till de anställda.
Stockholms universitet bestred att det varit fråga om någon uppsägning. De två arbetstagarna var, i enlighet med sina anställningsbevis, anställda som adjunkter. Adjunkter (till skillnad från universitetsadjunkter) saknar enligt en reform som genomfördes 2011 rätt till FUK och ska i huvudsak bedriva undervisning.
Enligt universitetet hade inget avtal träffats eller annan rättshandling vidtagits som föranlett de två arbetstagarna att tro att de hade en avtalad rätt till FUK. Av arbetstagarnas anställningsbeslut framgick att de anställts för undervisning och administration.
Arbetsdomstolen gick på statens linje och konstaterade att utredningen inte gav stöd för att de två adjunkterna skulle ha tillförsäkrats till viss tid för FUK. Detta även om universitetet, under hela deras anställningstid, valt att låta dem använda 30 procent av arbetstiden till FUK.
Vidare menade AD att de arbetsuppgifter som skulle utföras istället för FUK – dvs. undervisning – tydligt låg inom ramen för de uppgifter som de var skyldiga att utföra enligt sina anställningsavtal. I och med att lärarkategorin adjunkt vid Stockholms universitet kunde beskrivas som en ren undervisningsbefattning, ansågs inte borttagandet av tiden för FUK ha förändrat adjunkternas anställningar i grunden. Att anställningen ändras i grunden så att det i realiteten blir fråga om en helt annan anställning än tidigare anses enligt praxis vara gränsen för vad en arbetstagare i den offentliga sektorn behöver underkasta sig för ändringar i arbetsuppgifterna.
Sammanfattningsvis kommer AD till slutsatsen att beslutet att ta bort tiden för FUK inte innebar att arbetstagarnas anställningar hade ändrats i grunden. Därmed avslogs Syndikalisternas talan.
Hela Arbetsdomstolens dom hittar du här AD 2021 nr 37 https://www.arbetsdomstolen.se/sv/meddelade-domar/arkiverade-domar/2021/2021-08-18-ad-2021-nr-37/