Majoriteten av svenska företag tillämpar ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret. Ett aktiebolags årsstämma ska enligt lag hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Perioden april-juni varje år är också då stämma ska hållas i de allra flesta bostadsrättsföreningar, idrottsföreningar och andra ekonomiska och ideella föreningar.
Många är nog de som skjutit på årets stämma i förhoppningen om att situationen med coronaviruset skulle förbättras men som nu inser att stämman kommer att behöva genomföras inom kort. Nedan har vi sammanställt några vanliga frågor om att hålla stämma i dessa tider.
Tillfälliga lagändringar för att underlätta genomförandet av årets stämmor
Den 15 april trädde lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor i kraft. Lagen ger bolag och föreningar utökade möjligheter till fullmaktsinsamling, poströstning och att tillåta ägare och medlemmar att delta i stämman genom ombud. Exempelvis får fullmakter samlas in och poströstning användas utan att det står i bolagsordningen/stadgarna eller i kallelsen till stämman.
Den 7 maj valde regeringen att lägga fram ett kompletterande förslag som möjliggör för aktiebolag och föreningar att, under 2020, genomföra bolags- respektive föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande (prop. 2019/20:163).
Att stämman i ett aktiebolag måste hållas på viss ort gör att helt digitala stämmor inte är tillåtna enligt nuvarande regler. Lagförslaget, som är tänkt att träda i kraft redan den 18 maj, innebär att stämma kan hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna (eller föreningsmedlemmarna) enbart deltar genom poströstning. Enbart poströstning kan användas t ex av bolag och föreningar som av olika skäl har svårt att arrangera en digital stämma. Om stämman hålls med enbart poströstning, ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina övriga rättigheter per post. De olika alternativen ställer särskilda krav på bolagsstämmoprotokollet.
Utöver de förslag som nu redovisats kan bolagsstämmor sedan tidigare hållas per capsulam, d v s skriftligen utan att ägarna behöver träffas fysiskt. Besluten dokumenteras då i ett protokoll som cirkuleras bland samtliga ägare för påskrift/godkännande. Per capsulam-modellen anses fungera bäst för enklare beslut i bolag med ett begränsat antal ägare. Stämman kan också genomföras som ett telefonmöte.
Vilka är de främsta riskerna med digitala stämmor?
När aktieägarna eller medlemmarna inte träffas och deltar fysiskt i ett möte minskar, enligt lagstiftaren, den enskildes möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten. Tekniska problem och otillräckliga tekniska kunskaper hos aktieägare och medlemmar kan också få negativa konsekvenser. Regeringen pekar också på att stämman kan förlora en del av sin funktion – kanske framför allt i föreningssammanhang – som diskussionsforum.
Vad händer om ett aktiebolag inte håller stämman i tid?
Då riskerar bolaget att bryta mot årsredovisningslagen och styrelsen att göra sig skyldig till bokföringsbrott. Enligt lag ska styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen för bolagsstämmans fastställande. Stämman ska också besluta hur vinsten (eller förlusten) ska disponeras och om styrelse och VD kan beviljas ansvarsfrihet. Om stämman inte genomförs, kommer årsredovisningen inte att kunna registreras av Bolagsverket med påföljande risk för förseningsavgifter.
Kan man få anstånd med genomförande av stämman?
Nej. Regeringen övervägde alternativet att göra det tillåtet att skjuta upp årsstämmorna till en tidpunkt då smittspridningen inte längre utgör ett hinder. En sådan lösning förkastades dock bland annat eftersom det inte ansågs möjligt att förutse när den tidpunkten kommer att infalla. Att på obestämd tid vänta med de många viktiga beslut och val som stämmor tar sig an ansågs inte heller ändamålsenligt.
Vad händer om en styrelseledamot pga sjukdom inte har möjlighet att underteckna årsredovisningen?
Först när styrelsens alla ledamöter och VD skrivit under årsredovisningen anses den vara upprättad och färdig. En styrelseledamot eller VD kan inte lämna fullmakt till någon annan att skriva under årsredovisningen. Detta innebär att om någon ledamot, t ex av hälsoskäl, inte har möjlighet att skriva under årsredovisningen så riskerar den att inte bli färdigställd i tid.
Om det i ett aktiebolag finns utsedda styrelsesuppleanter så kan en suppleant träda in i ledamotens ställe och skriva under. I så fall ska det framgå av årsredovisningen att personen skrivit på i egenskap av suppleant.