Aktuell arbetsrätt

Ny lag ger stärkt skydd för visselblåsare

Arbetsrättsbloggen

EU-direktiv kräver mer långtgående skydd för anställda och andra som slår larm om missförhållanden.
Har ni mer än 50 medarbetare? Har ni välfungerande rapporteringskanaler som tillförsäkrar visselblåsare ett advekvat skydd?

Om svaret på den första frågan är ja men svaret på den andra är nej, är det hög tid att läsa på om EU:s s k visselblåsardirektiv och de skärpta krav som kommer att ställas på svenska arbetsgivare.

Regeringen presenterade i förra veckan en lagrådsremiss angående hur EU-direktivet bör genomföras i svensk rätt. Förslaget innebär att en ny lag ska ersätta den nuvarande visselblåsarlagen som trädde i kraft 2017.

Skyddet för anställda och andra som slår larm om missförhållanden (”visselblåsare”) i arbetsrelaterade sammanhang föreslås bestå av dels ansvarsfrihet för den som rapporterar, dels förbud mot att försöka hindra sådan rapportering eller vidta repressalier mot den som gör en anmälan.

Ansvarsfriheten ska som huvudregel göra det möjligt för anmälaren att åsidosätta både avtalade och lagstadgade tystnadsplikter, men inte att lämna ut handlingar.

Skyddet gäller om den rapporterande personen, vid tidpunkten då rapporen görs, hade skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena var sann.

Lagen är tvingande till den rapporterandes fördel och ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker någons rättigheter enligt den nya lagen.

Några huvudpunkter i lagförslaget:

Det blir obligatoriskt för företag och andra verksamhetsutövare med minst 50 anställda, myndigheter och kommuner att införa säkra interna rapporteringskanaler för hantering av anmälningar om missförhållanden samt ta fram rutiner för utredning och uppföljning av rapporter.
Rapportering ska kunna ske skriftligt, muntligt och – om personen så begär – vid ett fysiskt möte.
Att en intern kanal är ”säker” innebär att visselblåsarens anonymitet kan garanteras och att de uppgifter som rapporteras in förblir konfidentiella.
Verksamhetsutövaren ska lämna tydlig och lättillgänglig information om hur man går tillväga för att rapportera via interna kanaler eller till behöriga myndigheter via externa kanaler.
Tanken är att visselblåsare i första hand ska använda kanaler inom den egna organisationen och i andra hand kontakta externa kanaler såsom myndigheter. En visselblåsare skyddas dock av lagen även om han eller hon väljer att vända sig direkt till externa kanaler. Ett skäl att rapportera externt eller exempelvis lämna uppgifter till media för publicering skulle kunna vara att det finns anledning att anta att en intern rapportering inte skulle leda till några åtgärder.
Mottagandet av en anmälan ska bekräftas senast inom 7 dagar och den som rapporterat ska få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits i anledning av anmälan och skälen för dessa.
Verksamhetsutövaren är skyldig att utse oberoende och självständiga personer eller enheter som är behöriga att ta emot och följa upp anmälningar samt återkoppla till den som rapporterat problemen. Enligt lagrådsremissen är det inte tydligt vad direktivet avser med att någon är opartisk och oberoende. Det är ofrånkomligt med någon form av beroendeförhållande om den utsedde är anställd hos verksamhetsutövaren. Enligt regeringen är det ”dock nödvändigt att den som utses som behörig har ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande”.
Ett sätt att åstadkomma ett större oberoende är att anlita någon utomstående för att hantera hela eller delar av den interna visselblåsarfunktionen, t ex en advokatbyrå eller en revisionsfirma.
Skyddet utökas till att omfatta, förutom anställda, arbetssökande, praktikanter, konsulter, styrelseledamöter, aktieägare som är verksamma i bolaget m fl.
Lagen innehåller också bestämmelser om behandling av personuppgifter, tystnadsplikt för den som hanterar rapporter och om dokumentation och bevarande av rapporter.

En verksamhetsutövare som bryter mot förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skyldig att betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär.

Lagen föreslås träda ikraft senare i år, den 17 december.

Vill du läsa mer kan du hitta lagrådsremissen här Genomförande av visselblåsardirektivet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2021/04/genomforande-av-visselblasardirektivet/